torsdag 17 juni 2010

Mandatbidagens vara eller inte vara…

I Kyrkans Tidning står det flera artiklar idag om de nedskärningar i budgeterna som måste göras för att få ekonomin att gå ihop på nationell nivå i Svenska kyrkan. Beslut som kyrkomötet har tagit.

Tuffa sparkrav för kyrkan kommande år>> 
Friedner bekräftar avsteg från turordningsregler>> 
Uppmanad ta sin väska och gå hem>>

En av de utgifter som är ganska stora för Svenska kyrkan är den demokratiska processen. Och det är viktigt - demokrati ska få kosta. Men det skall inte få kosta hur mycket som helst.

Till exempel kan Svenska kyrkan spara på mandatbidraget till kyrkomötet. Före förra valet höjdes mandatbidraget rejält, vilket gjorde att POSK hade möjlighet att anställa en person, nämligen mig.

Men - och det är oerhört viktigt att komma ihåg - POSK var väldigt tydligt emot att höja bidraget. (Från början var det inte ett mandatbidrag utan ett utbildningsbidrag som man fick per mandat. POSK använde då pengarna för att göra utbildningsresor föra sina ledamöter. Nu heter det mandatbidrag och måste inte särskilt användas för utbildning). När förslaget trots allt gick igenom valde POSKs styrelse att anställa en informatör som bland annat skall arbeta för att få fler POSK-grupper och stöjda de som redan finns.

Något annat som Svenska kyrkan kan spara in på är de direkta valen. Dessa val kostar oss oerhörda massor pengar och vi i POSK vill att vi åter skall införa indirekta val till alla nivåer utom till den lokala. På det viset så kan vi spara minst 50 miljoner kronor per val och vi är övertygade om att det blir ett säkrare och mer demokratiskt val för Svenska kyrkan.

Dödshjälp eller livshjälp?

I Kyrkans Tidning läser jag om CPCE, Community of Protestant Churches som håller på att sätta samman ett dokument om dödshjälp och hur protestantiska kyrkor skall förhålla sig till detta, målet är en gemensamt ståndpunkt om dödshjälp.

Läs artikeln här>>
- Den gemensamma ståndpunkten ska hjälpa de kyrkliga ledarna med en teologisk orientering i frågan om dödshjälp. Den ska också kunna vara en hjälp i politiska processer. Materialet kommer även att innehålla konkreta exempel på hur kyrkorna kan se till människor i utsatta situationer. Det säger Thomas Flügge, pressekreterare vid CPCE i Bern, Schweiz. 
Jag har under många år tagit upp frågan om dödshjälp i kyrkomötet. Jag har önskat att Svenska kyrkan skall uttala sig klart emot dödshjälp. Här kan du hitta alla dokument som handlar om dödshjälp bland kyrkomöteshandlingarna>>

2003 ställde jag en fråga i kyrkomötet och fick svaret från kyrkostyrelsen där de säger
Frågan om dödshjälp är svår och känslig på olika sätt. Även om man tar sin utgångspunkt i respekten för människovärdet och motsätter sig aktiv dödshjälp kan till exempel olika gränsdragningsproblem aktualiseras. Det är viktigt att Svenska kyrkan deltar i samtal inom detta område. Att medverka i sådana samtal kan vara minst lika angeläget som att utforma officiella dokument med färdiga svar. Detta förutsätter emellertid både en förtrogenhet med vårdens villkor och verklighet och en teologisk och etisk reflektion. Kyrkostyrelsen strävar efter att säkerställa att den kompetens som behövs för att delta i samtalet finns till hands även framgent.
Eftersom Svenska kyrkan inte är fullvärdig medlem i CPCE, utan bara har observationsstatus, så gissar jag att Svenska kyrkan inte kan påverka detta dokument så mycket. Men eftersom Svenska kyrkan har lovat att följa frågan hoppas jag verkligen att detta görs.

Jag inser också att detta är oerhört komplicerat, men det är därför som Svenska kyrkan måste vara med i debatten och föra de inomkyrkliga teologiska diskussionerna. I september har CPCE sagt att de skall ha dokumentet färdigt - det kan kanske vara lämpligt för mig att ställa en ny fråga på kyrkomötet hur Svenska kyrkan ser på saken.