Nu kan den som följer kyrkomötet utifrån kanske få uppfattningen att det inte händer såmycket - och tystnaden utåt uppstår när utskottsarbetet drar igång på allvar. Som skrivits tidigare här på bloggen så är utskottens arbete inte offentligt, eftersom mötena är slutna. Det beror inte på att det som händer där i sig är så vansinnigt hemligt, men för att de ska kunna jobba ostört, ha fria diskussioner utan att oroa sig över att allt som sägs kan bli offentligt och för att utskotten ska kunna komma till punkt innan deras överväganden blir föremål för allmän diskussion. Dock diskuteras ju frågor i grupperna, mellan utskotten och så vidare, så fullständigt tyst är det inte. Men den utomstående betraktaren får vänta tills på fredag med att få veta vad de olika utskotten tänker föreslå kyrkomötet.
Däremot kan jag rapportera från organisationsutskottet, där jag sitter för andra mandatperioden, att arbetet går framåt och att vi har lika god stämning och konstruktiva diskussioner som tidigare år. :)
onsdag 29 september 2010
tisdag 28 september 2010
Uppdateringar om bloggen
Vi som håller i Kyrkomötesbloggen har förstått att det kanske är läge för ett förtydligande kring den här bloggen. Den är inte, och har aldrig varit, Svenska kyrkans eller kyrkomötets officiella blogg, och har därmed inget krav på sig att vara opartisk eller "objektiv" i någon mening. Tvärtom är tanken just att den ska skildra kyrkomötet ur några ledamöters egna perspektiv. Bloggen startades efter kyrkomötet 2007 på initiativ av Karin Långström Vinge (fisk) tillsammans med Maria Abrahamson (m) och undertecknad Marta Axner (s) mest för att ha en gemensam plats för oss kyrkomötesbloggare, som inte var så hemskt många fler vid den tidpunkten. Ett ytterligare gäng skribenter kom till under de kommande åren, men även om vi gärna vill ha bredden av olika ledamöter med olika perspektiv så är det här en privat, icke-officiell blogg där vi bloggar ur vårt perspektiv, och där vi inte kan eller vill vara varken heltäckande eller utan synpunkter. Sedan dess har också många fler bloggare dykt upp i kyrkomötet, och många ledamöter kommunicerar via twitter, facebook, etc. Kyrkomötesbloggen är bara en av många kommunikationskanaler.
För att gynna debattklimatet på bloggen har vi också bestämt oss för att framöver inte tillåta anonyma kommentarer, eller kommentarer med personangrepp, påhopp eller som inte håller sig till ämnet eller på andra sätt inte bidrar till samtalet. Det innebär inte att vi kommer att moderera (än i alla fall) men vi hoppas att ni läsare vill hjälpa oss att hålla en trevlig och respektfull ton i kommentarerna framöver.
För att gynna debattklimatet på bloggen har vi också bestämt oss för att framöver inte tillåta anonyma kommentarer, eller kommentarer med personangrepp, påhopp eller som inte håller sig till ämnet eller på andra sätt inte bidrar till samtalet. Det innebär inte att vi kommer att moderera (än i alla fall) men vi hoppas att ni läsare vill hjälpa oss att hålla en trevlig och respektfull ton i kommentarerna framöver.
Barnens kyrkomöte
Jag har bestämt för mig att jag tidigare skrivit om barns närvaro på Kyrkomötet. Jag har i år sett två ledamöter med barn närvarande (och dessutom anat i alla fall en bebismage). Det är viktigt att även småbarnsföräldrar kan fullgöra sitt uppdrag!
Det är också uppe ett par motioner som berör barn, t ex en motion om barnbiblar.
Idag talade Johan Berkman, Svenska kyrkans ungas förbundsordförande vid inledningen i aulan, och det aktualiserar den viktiga frågan om hur unga får synas på Kyrkomötet. Själv förespråkar jag att alla nomineringsgrupper ska arbeta för att det ska finnas en åldersspridning, eftersom alla olika erfarenheter berikar (liksom det berikar när vi har olika kön, är från olika stift osv). Jag har svårt att se att unga är en enhetlig grupp som tycker lika i alla frågor. Därför tycker inte jag att det blir rättvisande med en eller två unga representanter som väljs separat, och främst har sin plats tack vare sin ungdom. Det är viktigt att vi nyanserar vår bild av kyrkan genom att fler åsikter syns! Jag hoppas att det ska få vara så också i Kyrkomötet.
Det är också uppe ett par motioner som berör barn, t ex en motion om barnbiblar.
Idag talade Johan Berkman, Svenska kyrkans ungas förbundsordförande vid inledningen i aulan, och det aktualiserar den viktiga frågan om hur unga får synas på Kyrkomötet. Själv förespråkar jag att alla nomineringsgrupper ska arbeta för att det ska finnas en åldersspridning, eftersom alla olika erfarenheter berikar (liksom det berikar när vi har olika kön, är från olika stift osv). Jag har svårt att se att unga är en enhetlig grupp som tycker lika i alla frågor. Därför tycker inte jag att det blir rättvisande med en eller två unga representanter som väljs separat, och främst har sin plats tack vare sin ungdom. Det är viktigt att vi nyanserar vår bild av kyrkan genom att fler åsikter syns! Jag hoppas att det ska få vara så också i Kyrkomötet.
Vidare
Lunchpaus i kyrkomötet och en liten stund för mig själv och tid för reflektion över hur arbetet fortskrider. Frimodig kyrka som initierade den ungefär två timmar långa voteringsväntan (veckans nyord=) blev som väntat nedröstade, men 75 godkända röster på Bertil Murray ändock.
Av det kan man dra slutsatsen att Frimodig kyrka åtnjuter samma taktikstöd som resoneras om i riksdagen och SD: nu är dom med och bör få inflytande.
Det får FK i alla fall, eftersom de blir adjungerade i valberedningen.
Om en stund är det högtidsgudstjänst i domkyrkan med kungaparet närvarande. Därefter går vi i procession till universitetshuset där ärkebiskopen och gäster inledningstalar. Därefter följer valärenden - voteringsväntan? - och så småningom utskottsarbete resten av dagen och kvällen.
Av det kan man dra slutsatsen att Frimodig kyrka åtnjuter samma taktikstöd som resoneras om i riksdagen och SD: nu är dom med och bör få inflytande.
Det får FK i alla fall, eftersom de blir adjungerade i valberedningen.
Om en stund är det högtidsgudstjänst i domkyrkan med kungaparet närvarande. Därefter går vi i procession till universitetshuset där ärkebiskopen och gäster inledningstalar. Därefter följer valärenden - voteringsväntan? - och så småningom utskottsarbete resten av dagen och kvällen.
Hur blev det nu då?
Vad som hände efter vi hade avslutas vårt plenum igår kväll - det var att valberedningen träffades för att förbereda alla valen till utskotten. Och då valde valberedningen att adjungera en ledamot från Frimodig kyrka - den ledamot som kom upp på förslag under plenum.
Det var klokt tycker jag - synd att vi behövde vänta i tre timmar för att få det resultatet som kunde ha lösts om kommunikationen hade fungerat mellan de olika nomineringsgrupperna i förväg!
Förhoppningsvis kan vi dra några kloka slutsatser av detta till nästa gång.
Om en liten stund skall vi gå på inledningsmässan i Uppsala domkyrka. Närvarande är bland annat kungen och drottningen och sen är det meningen att vi skall gå i procession efter stiftsstandaren tillbaka till universitetet - där kyrkomötet inleds i all högtidlighet med tal av olika personer. Och sen skall vi välja utskotten och sen sätter arbetet igång.
En av motionerna som skall diskuteras i gudstjänstutskottet är Mot 2010:71 Om bröd och vin vid nattvarden. Och motionen handlar om att man skall kunna dricka något annat än alkohol (dvs vin) till nattvarden.
Kyrkans Tidning>> skriver att ärkebiskopen har för avsikt att ta upp frågan under sitt inledningstal på kyrkomötet - det skall bli mycket intressant att höra hur han tänker sig att ta sig an frågan.
Vi diskuterade frågan i vår grupp och konstaterar att det är en mycket viktig fråga för många människor. Vi konstaterar att det är en svår och krånglig fråga och den måste behandlas seriöst. Det vittnas om att det finns människor som inte kan tänka sig att gå till nattvarden om det inte är vin (som det står i bibeln. Och läronämnden påpekar också att vinet skall komma från vinstocken).
Givetvis är det oerhört komplicerat för dem som är alkoholister. Och vi fick också vittnesbördet om en församling som skulle införa druvjuice i sin församling och hade en alkoholläkare som var där och pratade. Då sa läkaren att det också var viktigt hur man benämnde drycken - dvs till och med om personen hörde ordet vin och trodde att det kunde vara det (även om det var juice) så kunde detta trigga igång ett behov. Läkaren ville alltså att man skulle ändra nattvardsorden. Nu blev detta inte aktuellt i församlingen utan man löste det på ett annat sätt.
Andra berättade om vänner som är anonyma alkoholister och som när de går till nattvarden bara tar brödet - och att det blir en djup symbolik för dem att avstå från vinet.
Det finns alltså många olika vägar att gå.
Det finns några frågor som man måste tänka å. Det kom också fram att många anser att detta är en själavårdsfråga som borde lösas pastoralt och lokalt. Det finns heller inget alkoholfritt vin - det är avalkoholiserat och står det länge så kan alkoholen stiga i vinet. Och juice är skadligt för våra kyrkliga textilier och man måste då hantera detta på ett särskilt sätt.
Det var klokt tycker jag - synd att vi behövde vänta i tre timmar för att få det resultatet som kunde ha lösts om kommunikationen hade fungerat mellan de olika nomineringsgrupperna i förväg!
Förhoppningsvis kan vi dra några kloka slutsatser av detta till nästa gång.
Om en liten stund skall vi gå på inledningsmässan i Uppsala domkyrka. Närvarande är bland annat kungen och drottningen och sen är det meningen att vi skall gå i procession efter stiftsstandaren tillbaka till universitetet - där kyrkomötet inleds i all högtidlighet med tal av olika personer. Och sen skall vi välja utskotten och sen sätter arbetet igång.
En av motionerna som skall diskuteras i gudstjänstutskottet är Mot 2010:71 Om bröd och vin vid nattvarden. Och motionen handlar om att man skall kunna dricka något annat än alkohol (dvs vin) till nattvarden.Kyrkans Tidning>> skriver att ärkebiskopen har för avsikt att ta upp frågan under sitt inledningstal på kyrkomötet - det skall bli mycket intressant att höra hur han tänker sig att ta sig an frågan.
Vi diskuterade frågan i vår grupp och konstaterar att det är en mycket viktig fråga för många människor. Vi konstaterar att det är en svår och krånglig fråga och den måste behandlas seriöst. Det vittnas om att det finns människor som inte kan tänka sig att gå till nattvarden om det inte är vin (som det står i bibeln. Och läronämnden påpekar också att vinet skall komma från vinstocken).
Givetvis är det oerhört komplicerat för dem som är alkoholister. Och vi fick också vittnesbördet om en församling som skulle införa druvjuice i sin församling och hade en alkoholläkare som var där och pratade. Då sa läkaren att det också var viktigt hur man benämnde drycken - dvs till och med om personen hörde ordet vin och trodde att det kunde vara det (även om det var juice) så kunde detta trigga igång ett behov. Läkaren ville alltså att man skulle ändra nattvardsorden. Nu blev detta inte aktuellt i församlingen utan man löste det på ett annat sätt.
Andra berättade om vänner som är anonyma alkoholister och som när de går till nattvarden bara tar brödet - och att det blir en djup symbolik för dem att avstå från vinet.
Det finns alltså många olika vägar att gå.
Det finns några frågor som man måste tänka å. Det kom också fram att många anser att detta är en själavårdsfråga som borde lösas pastoralt och lokalt. Det finns heller inget alkoholfritt vin - det är avalkoholiserat och står det länge så kan alkoholen stiga i vinet. Och juice är skadligt för våra kyrkliga textilier och man måste då hantera detta på ett särskilt sätt.
måndag 27 september 2010
Rösträkning och kära återseenden
Kyrkomötet är igång, och för min egen del innebär det inte någon lång utflykt - som Uppsalabo sover jag såklart hemma, och jag arbetar ju dessutom på Uppsala universitet till vardags, så det är mest människorna snarare än platserna som är speciella för mig när kyrkomötet drar igång. Några av de gamla kamraterna saknas såklart när det är ny mandatperiod, men många bekanta ansikten och glada återseenden har det varit idag, och en del nya vänner också. Den första dagen har mestadels ägnats åt gruppmöten, information samt för min del åt rösträkning, eftersom jag valts till justeringsperson. Som skrivits här tidigare på bloggen var det en lång väntan på resultaten. Tiden kändes inte så lång inne i rösträkningen kan jag avslöja utan vi jobbade på så snabbt och effektivt vi bara kunde...
Imorgon fortsätter gruppmötena men på eftermiddagen får vi äntligen komma igång med det högtidliga öppnandet i Domkyrkan och aulan, och sedan komma till våra utskott och ta itu med alla ärenden.
Vill du läsa mer om frågorna som ska behandlas, så finns alla handlingar tillsammans med övrig information på kyrkomötets webbplats. Där kan man också följa plenumförhandlingarna (som visserligen inte är så långa nu under första sessionen) på webb-tv. Nästa sändning blir öppnandet, ca kl 15.15 imorgon tisdag.
Imorgon fortsätter gruppmötena men på eftermiddagen får vi äntligen komma igång med det högtidliga öppnandet i Domkyrkan och aulan, och sedan komma till våra utskott och ta itu med alla ärenden.
Vill du läsa mer om frågorna som ska behandlas, så finns alla handlingar tillsammans med övrig information på kyrkomötets webbplats. Där kan man också följa plenumförhandlingarna (som visserligen inte är så långa nu under första sessionen) på webb-tv. Nästa sändning blir öppnandet, ca kl 15.15 imorgon tisdag.
Kyrkomötet är inte politiskt, utan engagerat
Läste på aftonbladet att man ondgör sig om de politiska partiernas närvaro på Kyrkomötet.
Det är inte så enkelt. Att skriva så tycker jag är att journalistiskt göra det allt för lätt för sig. Om de hade ifrågasatt de höga trösklarna för de nytillkommande, motviljan mot att öppna upp och låta människor friare välja vad och var de vill ha sin tillhörighet osv. Men det är klart, då skulle de ju behöva sätta sig in i vad som görs och beslutas..
Det är ju inte bara journalister som använder den här typen av retorik, det finns ju också "de som inte bryr sig om kyrkan och inte tycker att det är viktigt" samt "de som inte tycker om eller vill acceptera den riktning som kyrkans utveckling går mot" osv..
Personligen har jag svårt att se att den traditionella partipolitiken har något större inflytande irl #kyrkomötet. Helt klart är att det växer fram nya ”nomineringsgrupper” (=partier) som är demokratiskt valda. Det finns hinder för att de ska kunna ta sig in. Människors fria vilja inom kyrkliga sammanhang är starkt begränsad osv.
För det är ju trots allt fortfarande en folkyrka som väljer sina företrädare i demokratiska val? Till skillnad från Katolska kyrkan där prästerna bestämmer.. Man kan ju bara spekulera i hur det hade sett ut om alla traditionella partier klev av. Antagligen hade kyrkomötet bestått av i betydligt högre grad av kyrkligt anställda och vigda.. Och vad skulle det isåfall innebära?
Respekt och ansvar för framtiden för alla de som lägger ner engagemang, tid och kraft på kyrkligt arbete i Sverige. De är dessutom väldigt många.
När man läser motionerna i år noteras glädjande att det är allt fler som är skrivna av personer från tre till fyra olika nomineringsgrupper, och många gånger från båda ”blocken”. Det borde väl vara en signal om att förändringsprocessen snurrar på. För egen del har jag hittills bara varit med på motioner med flera andra nomineringsgrupper, från hela paletten av färger.
Om det är något man lär sig här i Uppsala, så är det hur avlångt vårt land är och hur många olika kyrkliga perspektiv och kulturer som finns i detta avlånga land. Det går inte att generalisera.
#kyrkomötet
Det är inte så enkelt. Att skriva så tycker jag är att journalistiskt göra det allt för lätt för sig. Om de hade ifrågasatt de höga trösklarna för de nytillkommande, motviljan mot att öppna upp och låta människor friare välja vad och var de vill ha sin tillhörighet osv. Men det är klart, då skulle de ju behöva sätta sig in i vad som görs och beslutas..
Det är ju inte bara journalister som använder den här typen av retorik, det finns ju också "de som inte bryr sig om kyrkan och inte tycker att det är viktigt" samt "de som inte tycker om eller vill acceptera den riktning som kyrkans utveckling går mot" osv..
Personligen har jag svårt att se att den traditionella partipolitiken har något större inflytande irl #kyrkomötet. Helt klart är att det växer fram nya ”nomineringsgrupper” (=partier) som är demokratiskt valda. Det finns hinder för att de ska kunna ta sig in. Människors fria vilja inom kyrkliga sammanhang är starkt begränsad osv.
För det är ju trots allt fortfarande en folkyrka som väljer sina företrädare i demokratiska val? Till skillnad från Katolska kyrkan där prästerna bestämmer.. Man kan ju bara spekulera i hur det hade sett ut om alla traditionella partier klev av. Antagligen hade kyrkomötet bestått av i betydligt högre grad av kyrkligt anställda och vigda.. Och vad skulle det isåfall innebära?
Respekt och ansvar för framtiden för alla de som lägger ner engagemang, tid och kraft på kyrkligt arbete i Sverige. De är dessutom väldigt många.
När man läser motionerna i år noteras glädjande att det är allt fler som är skrivna av personer från tre till fyra olika nomineringsgrupper, och många gånger från båda ”blocken”. Det borde väl vara en signal om att förändringsprocessen snurrar på. För egen del har jag hittills bara varit med på motioner med flera andra nomineringsgrupper, från hela paletten av färger.
Om det är något man lär sig här i Uppsala, så är det hur avlångt vårt land är och hur många olika kyrkliga perspektiv och kulturer som finns i detta avlånga land. Det går inte att generalisera.
#kyrkomötet
Nu har kyrkomötet startat på riktigt
Nu är vi i gång. Kyrkomötet samlade alla ledamöter kl 16.00 i Uppsalas universitets aula och ålderspresidenten Lars Rydje öppnade mötet.
Sen valde vi presidium och Gunnar Sibbmark (M) blev ordförande, Karin Perers (C) blev 1:e vice ordförande och Lars Rydje (S) blev 2:e vice ordförande.
Sen skulle vi välja valberedning som ska förbereda valet till alla utskotten som skall väljas i morgon. Och en efter en kommer de olika stora nomineringsgrupperna fram och föreslår "sina" namn. Och när alla har varit framme och föreslagit namn så visar det sig att vi har 16 namn till 15 platser.
Då vidtog en acklamation så att ordföranden skulle höra vilka namn som mötet röstade på. När acklamationen var slut hade ordföranden hört alla de första 15 namnen och skulle fastställa det resultatet. Då begärdes votering.
Eftersom det var personval måste alla namn skrivas på en röstsedel, alla ledamöter skriver sin egen lapp och alla ropas upp, en efter en och får lämna in sin lapp. Det tog sin lilla stund. Sen tog de nästan tre timmar att räkna alla rösterna - över 3000 röster. Och resultatet blev till slut de första 15 namnen.
Hur kunde det bli så här? Jo, kyrkomötet är uppbyggt på samma sätt som riksdagen och det är beroende på hur många mandat man har fått som avgör om man får plats i valberedningen eller hur många platser man får i utskotten osv. Gränsen går vid 16 mandat i kyrkomötet för att av "egen" kraft få en plats i kyrkostyrelsen, ordinarie platser i utskotten och i valberedningen.
Går man samman - som till exempel ÖKA och miljöpartister i Svenska kyrkan har gjort i en valsamverkan - så har de gemensamt 16 mandat och rätt till en plats, som de gemensamt har kommit överens om.
Så är systemet uppbyggt. Nu var det frimodig kyrka, som har 13 mandat, som föreslog att de skulle få ett person med i valberedningen. Men så blev det alltså inte. Om jag vill minnas rätt så fick frimodigs kandidat 75 röster av kyrkomötet. Men det räckte alltså inte.
Medan vi 251 ledamöter står ute i entrén och väntar på resultatet och väntar, frustrerad över att inte kunna använda tiden till något nyttigt, så får jag höra att detta hade kunnat klaras av på 10 minuter!
Tydligen hade teknikföretaget erbjudit ålderspresidenten (och ev någon mer, lite osäker på detta) att kunna göra omröstningen av valberedningen med enkla knapptryck. Helt säkert, ingen som kan spåra vem som har röstat vad. Läs upp namnen, tryck på knappen - ge ett färdigt resultat på 10 minuter. Ett system som används i riksdagen, kommunfullmäktige och andra officiella sammanhang.Att tacka nej till det erbjudandet är nog det sämsta jag har hört idag. Jag var rejält upprörd och tycker faktiskt inte att man behandlar min tid på det här viset - eller någon annan i kyrkomötet heller för den delen.
Att vi skall ha demokrati och möjlighet att få välja, föreslå och rösta -självklart! Men att inte använda teknik som finns tillgänglig så att det går smidigt - det är oförsvarligt!
Kyrkohandboken
Idag på morgonen kom jag till Uppsala, efter att sovit på tåget från Malmö igår kväll. Som vanligt är Uppsala vackert om hösten. Nu väntar en ny mandatperiod, nya och gamla ledamöter, nya ärenden, mycket är nytt!
Dessa första dagar går åt till att välja: välja till presidiet, till utskott, till valberedning m.m. Men så småningom når vi fram till de ärenden som väckts genom motioner och Kyrkostyrelsens skrivelser.
Ibland kan man tycka att ärenden tar god tid på sig. Ett sådant exempel är Kyrkohandboken. Men vi har lärt oss av erfarenhet att det är viktigt att den är förankrad runt om i landets församlingar. Därför vill jag uppmärksamma på att man redan nu kan ladda ner två grunddokument, via http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645475 om Mässans grundordning och Teologiska grundprinciper. Man kan också lämna sina synpunkter via e-post eller anmäla intresse för nyhetsbrev om hur arbetet med Kyrkohandboken fortskrider.
Så även ni, som inte är med på Kyrkomötet, har goda möjligheter att vara med och påverka den bok som kan styra vårt framtida gudstjänstliv!
Dessa första dagar går åt till att välja: välja till presidiet, till utskott, till valberedning m.m. Men så småningom når vi fram till de ärenden som väckts genom motioner och Kyrkostyrelsens skrivelser.
Ibland kan man tycka att ärenden tar god tid på sig. Ett sådant exempel är Kyrkohandboken. Men vi har lärt oss av erfarenhet att det är viktigt att den är förankrad runt om i landets församlingar. Därför vill jag uppmärksamma på att man redan nu kan ladda ner två grunddokument, via http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=645475 om Mässans grundordning och Teologiska grundprinciper. Man kan också lämna sina synpunkter via e-post eller anmäla intresse för nyhetsbrev om hur arbetet med Kyrkohandboken fortskrider.
Så även ni, som inte är med på Kyrkomötet, har goda möjligheter att vara med och påverka den bok som kan styra vårt framtida gudstjänstliv!
söndag 26 september 2010
Äntligen kyrkomöte!
Imorgon bitti tar jag tåget från Skövde mot Uppsala för ytterligare en session kyrkomöte. Motioner och reciter är genomlästa, skrivelser är funderade över och väskorna packade.
Ny mandatperiod innebär nya bekantskaper och saknad av avgångna ledamöter.
Skrev igår så här på min egen blogg:
"Kyrkomötet är mer än protokoll och voteringar, betänkanden och reservationer. Det är här kyrkoordningen formas, framtidens kyrka mejslas fram.
Det är en glad och uppsluppen firmafest och ett bönemöte där nya och gamla vänner möts - förtroendevalda, tjänstemän, kyrklig press och utställare. Några är specialintresserade av kyrkorätt, andra lusläser budgetförslaget, andra är fascinerade av vilka konsekvenser olika organisationsformer kan få.
Men vågar vi vara mer processinriktade? Vågar vi tala visioner, inte bara vid tweetups i korridoren utan också i sammanträdesrummen? Kan kyrkomötet alltmer ta form av en framtidsfabrik? "
Återstår att se. Spännande ska det bli!
//Karin Långström Vinge
Ny mandatperiod innebär nya bekantskaper och saknad av avgångna ledamöter.
Skrev igår så här på min egen blogg:
"Kyrkomötet är mer än protokoll och voteringar, betänkanden och reservationer. Det är här kyrkoordningen formas, framtidens kyrka mejslas fram.
Det är en glad och uppsluppen firmafest och ett bönemöte där nya och gamla vänner möts - förtroendevalda, tjänstemän, kyrklig press och utställare. Några är specialintresserade av kyrkorätt, andra lusläser budgetförslaget, andra är fascinerade av vilka konsekvenser olika organisationsformer kan få.
Men vågar vi vara mer processinriktade? Vågar vi tala visioner, inte bara vid tweetups i korridoren utan också i sammanträdesrummen? Kan kyrkomötet alltmer ta form av en framtidsfabrik? "
Återstår att se. Spännande ska det bli!
//Karin Långström Vinge
I media
Det finns flera medier som uppmärksammar att Kyrkomötet börjar i morgon och då vilka frågor som skall komma upp.
Rapport rapportera "Hemtjänst inte oheligt för Svenska kyrkan"
Uppsala nya tidning UNT rapporterar "Näringsfrågor på årets kyrkomötet"
Norra Skåne rapporterar "Svenska kyrkan öppnar för hemtjänst"
Rapport rapportera "Hemtjänst inte oheligt för Svenska kyrkan"
Uppsala nya tidning UNT rapporterar "Näringsfrågor på årets kyrkomötet"
Norra Skåne rapporterar "Svenska kyrkan öppnar för hemtjänst"
På väg
Nu sitter jag på tåget upp till Uppsala. Har ett möte innan vi startar med gruppmöte imorgon. Flera ledamöter är också upp i Uppsala redan. Gruppledarna har sitt möte just nu (började kl 18.o0). Många är också de ledamöter som börjar sin resa tidigt, tidigt i morgon.
I morgon drar alltså mandatperiodens första kyrkomöte igång. 251 ledamöter och 13 biskopar samlas för att tillsammans ta kloka beslut om Svenska kyrkan. Karin Långström Vinge skriver i sin blogg:
I morgon drar alltså mandatperiodens första kyrkomöte igång. 251 ledamöter och 13 biskopar samlas för att tillsammans ta kloka beslut om Svenska kyrkan. Karin Långström Vinge skriver i sin blogg:
Kyrkomötet är mer än protokoll och voteringar, betänkanden och reservationer. Det är här kyrkoordningen formas, framtidens kyrka mejslas fram.Jag kan inte mer än att hålla med denna lysande beskrivning. Och be om allas förböner för att det skall bli ett bra och fruktsamt möte där den Heliges andes vind får röra allas våra hjärtan.
Det är en glad och uppsluppen firmafest där nya och gamla vänner möts - förtroendevalda, tjänstemän, kyrklig press och utställare. Några är specialintresserade av kyrkorätt, andra lusläser budgetförslaget, andra är fascinerade av vilka konsekvenser olika organisationsformer kan få.
torsdag 16 september 2010
Kyrkomötet närmar sig
Nu är det en dryg vecka kvar tills Kyrkomötet samlas för första gången denna mandatperiod. Även Kyrkomötesbloggen kommer finnas med denna gång. Under nästa vecka kommer det bli uppdateringar här på bloggen, där några nya bloggare kommer till bland annat.
Som Carina har skrivit om här nedan så kommer kyrkokansliets informationsavdelning att twittra från kyrkomötet, och det finns det ju en del ledamöter som gör också. Förhoppningsvis ska vi kunna sammanställa en lista över twittrande kyrkomötesledamöter här på bloggen. Tidigare år har man kunnat följa plenumförhandlingarna på nätet, och i år kan man också titta i sin mobiltelefon.
Ledamöterna kommer alltså hit till Uppsala nästa måndag den 27/9 och dagen efter, tisdag 28/9 invigs mötet formellt. Under den första dagen blir det gruppmöten, framför allt inför alla de val som ska göras under veckan.
Som uppladdning inför kyrkomötet kan man läsa handlingar och mer information på kyrkomötets webbplats eller gå med i facebookgruppen som kyrkokansliet ordnat.
Som Carina har skrivit om här nedan så kommer kyrkokansliets informationsavdelning att twittra från kyrkomötet, och det finns det ju en del ledamöter som gör också. Förhoppningsvis ska vi kunna sammanställa en lista över twittrande kyrkomötesledamöter här på bloggen. Tidigare år har man kunnat följa plenumförhandlingarna på nätet, och i år kan man också titta i sin mobiltelefon.
Ledamöterna kommer alltså hit till Uppsala nästa måndag den 27/9 och dagen efter, tisdag 28/9 invigs mötet formellt. Under den första dagen blir det gruppmöten, framför allt inför alla de val som ska göras under veckan.
Som uppladdning inför kyrkomötet kan man läsa handlingar och mer information på kyrkomötets webbplats eller gå med i facebookgruppen som kyrkokansliet ordnat.
fredag 10 september 2010
Följ kyrkomötet i twitter eller live i telefonen
Kristofer Runow skriver på kyrkomötets facebooksida
(som du hittar här http://www.facebook.com/?ref=home#!/group.php?gid=239957022707 )
Kristofer Runow: I år kommer du kunna följa Kyrkomötets livesändningar via din iPhone! Dessutom har vi kryddat web-applikationen med snabbknappar till Twitter, hela sammanträdesplanen och kartfunktion. Mycket nöje!
Gå in i telefonens webläsare (Safari) och knappa in www.iphone.svenskakyrkan.tv (eller enbart svenskakyrkan.tv).
Mycket nöje önskar Runow Media! http://www.runowmedia.se/tv_video_konferens.html
Nils Warmland: Nu finns kyrkomötet på twitter också. Medarbetare på informationsavdelningen kommer att följa mötet och kommentera både stort och smått.
Här hittar du kyrkomötets twitterkonto:http://twitter.com/Kyrkomotet
Karin Långström Vinge skriver på sin blogg>>
Carina Etander Rimborg skriver på poskvalbloggen>>
Kyrkomötet och kyrkomusiken
Från KMT tidning 9/2010
Med tillåtelse från Henrik Tobin publiceras härmed deras artikel från kyrkomusikernas tidning KMT.
Höstens kyrkomöte för Svenska kyrkan äger rum under två sessioner: 27/9-1/10 samt 26-29/10. KMT har tittat lite närmare på de motioner som har en särskild anknytning till kyrkans musik och musiker. Här kommer huvuddelarna av de relevanta motionerna, i slumpartad ordning.
”Musikundervisning anordnad av kyrkan” heter en motion av Lars-Ivar Ericson (C). Motionären skriver i sitt förslag till beslut:
”Kyrkomötet uppdrar åt kyrkostyrelsen att utarbeta anvisningar om hur kyrkan bör anordna musikundervisning med syfte att stimulera till kyrkomusikerutbildning.”
I motiveringen heter det:
”Musiken i kyrkan är en stor resurs både i gudstjänster och vardagsverksamhet. Kyrkomusiken hjälper oss till andliga och kulturella upplevelser och det är viktigt att inför framtiden säkra tillgången till kyrkomusiker, Därför är det oroväckande att vår tids barn och ungdomar inte i lika stor utsträckning som tidigare funderar på att jobba med musik inom svenska kyrkan.
Ett sätt att öka intresset vore att förmå församlingarna att återuppta den frivilliga undervisning i orgel och piano som förr var så vanlig. Anställda kyrkomusiker bör beredas ökade möjligheter att i sin tjänst ge sådan undervisning.”
Nästa motion handlar om Den svenska psalmboken och har Olle Burell (S) och Sofija Pedersen Videke (S) som avsändare. Rubrik: ”Dags att revidera och utöka den svenska psalmboken”. Beslutsförslag: ”Kyrkomötet beslutar att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att återkomma till kyrkomötet med förslag till revidering och utökning av psalmboken från Sv. ps. nr. 326 och framåt, så att psalmboken kommer att passa till den nya kyrkohandboken.”
Motiveringen lyder: ”Den svenska psalmboken från 1986 är på många sätt en fantastisk psalmbok, inte minst på grund av sina ekumeniska inslag. Den hjälper församlingarna till en livaktig gudstjänst och enskilda till ett eget andaktsliv. Denna psalmbok kom i bruk samtidigt som den nuvarande Kyrkohandboken.
När nu Svenska kyrkan har en ny kyrkohandbok på gång, vore det naturligt att parallellt med den processen göra en översyn också av psalmboken. För när kyrkomötet om några år fattar beslut om den nya kyrkohandboken, blir den nuvarande psalmboken sannolikt inaktuell, åtminstone vad avser det sista avsnittet med liturgiska sånger (Sv. ps. 695-700) .
Sedan 1986 har psalmboken utkommit i flera versioner, med bland annat en ny evangeliebok och en ny bönbok. Trots att den kyrkliga sångskatten växer och frodas har dock de av kyrkomötet stadfästa psalmerna inte förändrats sedan dess. Däremot har förlaget Verbum har gjort ett eget tillägg och dessutom har Psalmer i 90-talet och Psalmer i 2000-talet utkommit.
Socialdemokraternas förslag är därför att psalmboken revideras från nummer 326 och framåt. Vid en utökning av antalet psalmer kan man välja antingen att tillföra en tredje tematiskt grupperad del med höga psalmnummer eller att spränga in tillkommande psalmer i Svenska kyrkans befintliga del med följden att en omnumrering behöver göras.
Vi anser att kyrkomötet ska överlåta åt kyrkostyrelsen att under arbetets gång överväga vilket av alternativen som lämpar sig bäst. I samband med att kyrkostyrelsen tar fram förslag till revidering och utökning av psalmboken, kan den också se över rätten att publicera och kopiera psalmerna. I andra lutherska kyrkor finns hela psalmböcker publicerade på internet.”
”Ny psalmbok” är rubriken för en motion som har Daniel Tisell (C ) och Ann-Sofie Persson (C) som upphovsmän. De skriver i beslutsförslaget:
”Kyrkomötet beslutar att [1] uppdra åt Kyrkostyrelsen att under mandatperioden tillsätta en ny Psalmbokskomitté som får i uppdrag att utarbeta ett förslag till ny Psalmbok [2] uppdra åt Kyrkostyrelsen att återkomma med datumförslag för ny Psalmbok för Svenska Kyrkan.”
Motivering: ”Den gemensamma sången vid gudstjänst och andakt är en av de viktigaste källorna för andligt liv både för den enskilde som för gemenskapen i församlingen. Svenska Kyrkan har tillsammans med andra kyrkor en psalmbok sedan 1986. Den psalmbokskommitté som arbetade fram förslaget till den psalmboken tillsattes 1969 med Andes Frostenson som drivande kraft i arbetet. Många av de frågeställningar som präglade arbetet i den förra psalmbokskommitten kan säkert vara aktuella inför en eventuell ny kommitte. Det tar många år att arbeta fram en ny psalmbok.
Mycket har hänt sedan 1986. Ett intryck är att den nattvardsväckelse som kan påstås ha ägt rum inom Svenska Kyrkan inte i tillräcklig hög grad hann påverka psalmboksarbetet, då antalet offertoriepsalmer borde varit ytterligare några flera. Det finns säkerligen också nya frågeställningar som har med den digitala tidsåldern vi lever i att göra. Man behöver också få fram vilka psalmer som används vid gudstjänsterna idag och i vilken utsträckning. Framförallt bör skrivandet av nya psalmer uppmuntras.
I en psalmbok ska både tradition och förnyelse beaktas. För ett antal år sedan fördes en diskussion om Verbums tillägg till Psalmboken. Grundfrågan handlar förstås om behovet av en ny psalmbok eller inte. Denna motion vill väcka denna fråga med inställningen att en ny psalmbok kommer att behövas inom snar framtid och att detta arbete bör inledas under denna mandatperiod. När ett förslag till ny psalmbok kan föreligga Kyrkomötet är en senare fråga för Kyrkomötet att ta ställning till. Låt Kyrkostyrelsen först få till ett arbete med denna viktiga sak för människornas och kyrkornas skull!”
Motionärerna Mats Hagelin, Sven Esplund och Hans Ulfvebrand (samtliga M) har gett sin motion titeln ”Det klingande kulturarvet – vem tar ansvaret för det?”. De föreslår kyrkomötet besluta ”att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda hur en kyrkomusikalisk fond med uppdrag att utveckla och bevara Svenska kyrkans musikarv skall utformas.”
Motionärerna skriver:
”Inom Svenska kyrkans olika nivåer är medvetenheten stor om betydelsen av att vårda vårt gemensamma kulturarv i form av kyrkobyggnader, kyrkliga miljöer och inventarier. Är medvetenheten lika stor när det gäller det klingande kulturarvet?
Det finns en uppenbar risk att det inte är så.
Vad är det klingande kulturarvet?
En beskrivning skulle kunna vara att Svenska kyrkans klingande musikarv är summan av våra orgel- och instrumentresurser, inramade av våra kyrkobyggnader, partitur och noter, samt inte minst den stora kompetensen som under lång tid byggts upp av våra kyrkomusiker som instrumentalister, dirigenter och körledare. Vi äger denna kyrkomusikaliska skatt som vi gemensamt måste bevara, och också utveckla för framtiden. Vi kan inte endast förvalta vårt arv, utan också föra det vidare till kommande generationer.
De stora musikaliska verken ställer ofta krav på extra resurser i form av stråkorkestrar, solister etc. resurser som finns i samhället utanför kyrkans organisation.
Genom framförandet av dessa verk som bär fram budskap via våra sinnen når kyrkan långt utanför den trängre kretsen av gudstjänstbesökare, och är därför av stor vikt för kyrkan och dess framtid. Det är ingen överdrift att påstå att denna verksamhet är en del av kyrkans mission. Många är de som kommit till tro genom att sången och musiken öppnat sinnena och väckt intresse för en personlig fördjupning.
Ansvaret för detta arv ligger på alla nivåer i Svenska kyrkan. Problemet är att förutsättningarna för att bära de kostnader som är förenade med en kyrkomusikalisk verksamhet på hög nivå är så olika.
Vi står inför en framtid som med säkerhet ställer krav på en anpassning till lägre ekonomiska resurser. Även här kan förutses att bördorna fördelas olika mellan församlingarna.
I ett kortsiktigt perspektiv kan det kännas lockande att satsa på det man kallar "kärnverksamheten" och gör[a] kyrkomusiken, och särskilt den konsertanta verksamheten, till en budgetregulator.
Detta kan inte ske utan allvarliga konsekvenser för Svenska kyrkan och musikarvet.
Vi vill uppmärksamma våra församlingar på deras ansvar, våra stift att på olika sätt inrikta sitt främjande av kyrkomusiken. Härvidlag bör stiftens granskning av hur församlingsinstruktionerna speglar kyrkomusikens ställning spela en stor roll.
På nationell nivå skulle en kyrkomusikalisk fond med uppgift att finansiera utveckling och att ekonomiskt stödja framförandet av stora verk, framför allt där resurserna sviktar, på lokal nivå kunna göra stor skillnad för den framtida utvecklingen.”
”Ge kyrkans böcker kyrklig copyright!” uppmanar Bo Hanson (ÖKA), Karin Perers (C) och Christina Eriksson (S) i sin motion. Beslutsförslag
”Kyrkomötet uppdrar åt kyrkostyrelsen att förbereda varje nytt förslag om kyrkans böcker på så sätt att Svenska kyrkan skaffar sig copyright utan tidsbegränsning för de nya texter och tonsättningar, som skall ingår i vad kyrkomötet fastställer som kyrkans böcker.”
Ur motionstexten kan man bland annat inhämta följande: ”Den 14 februari 2008 träffade Svenska kyrkan avtal med Bonus Presskopia om att betala 4,5 milj kr exkl moms som ersättning t.o.m. siste dec. 2009 för följande. [...] Avtalet förlängs årligen med indexuppräkning, om det inte sägs upp sex månader innan det går ut.
Kyrkligt arbete skulle gagnas av att församlingar och enskilda hade möjlighet att fritt kopiera och sprida utdrag ur kyrkans böcker. Varken förlag eller upphovspersoner bör i framtiden ha möjlighet att för nya texter och tonsättningar inskränka kopieringsrätten för kyrkans böcker. Det bör vara en målsättning att alla kyrkliga böcker på sikt disponeras fritt av kyrkan.
Det är högst rimligt att de konstnärer som bidrar med texter och tonsättningar för kyrkans böcker får ersättning för sitt arbete [--- : i efterhand struken passus] Att Svenska kyrkan har copyright på sina kyrkliga böckers texter och tonsättningar utesluter inte att upphovspersonerna samtidigt behåller copyright på sina alster.
Det torde ur kyrklig synpunkt vara mera lämpligt, att texter och tonsättningar, innan de antas av kyrkomötet, blir föremål för förhandling om [---] ersättning i den mån de antas som del av kyrkans böcker. [---] Den nuvarande ordningen, att kyrkomötet först fastställer kyrkans böcker och att sedan förhandling sker om rätt att i någon mån använda texterna, framstår som mindre lämplig.”
I en motion som tar sikte på de kyrkliga utbildningarna föreslår Bertil Murray och Leif Nordlander (båda FK) kyrkomötet besluta ”att med utgångspunkt i de i motionen framlagda synpunkterna revidera direktiven för utredningen av utbildning för kyrkliga tjänster.” I efterföljande motivering heter det:
”Under lång tid har de fyra kyrkliga profilutbildningarna varit föremål för utredningar. Det senaste utredningsförslaget möttes av mycket negativ kritik från remissinstanserna och ett samlat förslag dröjer ytterligare. Arbetet med utbildningsreformen har havererat.
Frågan behöver nu ställas om inte tiden sprungit ifrån utredningen. Idén med fyra profilutbildningar förutsätter ett ekonomiskt läge där Svenska kyrkans församlingar har råd att anställa specialister med pedagogisk, teologisk, karitativ resp ektive musikalisk utbildning. Det är sannolikt att framtida behov mer kommer att handla om dels anställning av generalister, dels ideella insatser av med arbetare med skilda gåvor.
De som i dag söker sig till kyrklig utbildning kan, om de är unga, ha förhoppningen om mer än 40 års framtida anställning i Svenska kyrkan. Det låter ytterst osannolikt att Svenska kyrkan på 2050-talet skulle kunna ha kvar dagens struktur för anställningar.
Inför en förändrad kyrklig arbetsmarknad är det moraliskt angeläget att de som under tre, fyra eller fem år utbildar sig för kyrklig tjänst ges en utbildning som samtidigt är gångbar i det civila samhället. En församlingspedagog, en diakon eller en kyrkomusiker ska ges en utbildning som ger full behörighet på andra tjänster än de kyrkliga. Utredningen har gått i fel riktning när man t.ex. föreslagit en flerårig kyrklig diakonutbildning. Den kyrkliga delen av utbildningen bör även fortsättningsvis maximeras till ett år. (Så är ju fallet även vad gäller prästutbildningen, även om den "civila delen" i mycket begränsad omfattning meriterar för anställning utanför Svenska kyrkan.)
Denna kyrkliga del av utbildningen bör kunna ges på hel- eller halvfart. Församlingen bör inte vara förhindrad att på profiltjänst (pedagog och musiker) anställa även den som ännu inte genomgått den kyrkliga delen av utbildningen, under förutsättning att den nyanställde genomgår dessa kurser som en obligatorisk kvalificerad fortbildning inom ramen för sin tjänst. Behov av sådan obligatorisk kyrklig fortbildning i tjänsten föreligger i hög grad också för en kanslichef eller kamrer.”
Sist i denna genomgång en andra motion om Svenska kyrkans utbildningar. Mary Österström (S), Bengt Inghammar (ÖKA) och Ulla Rickardsson (C) skriver följande:
”Vi föreslår att Väst-Sverige finns med i diskussionen om Svenska Kyrkans utbildningsorter.
Svenska Kyrkans utbildningar är under diskussion vad gäller utbildningsorter, omfattning m.m. I västra Sverige finns högskolan för Scen och Musik som ger fackutbildning både för kantorer och organister, en stor religionsvetenskaplig instution samt diakonalt profilår på Bräcke. Vid Göteborgs universitet kan man läsa olika fackutbildningar för att sedan bli församlingspedagog. Vidare finns Helsjöns folkhögskola som ger Svenska Kyrkans grundkurs och som också visat intresse av att ge profilåret för pedagoger.
Vår mening är därför att i en samlad översyn ska Göteborg finnas med som utbildningsort. Studenter från Göteborg, Skara, Karlstad, Växjö stift läser ofta sina fackutbildningar i Göteborg. Det är önskvärt att de kan gå hela utbildningen i Västsverige.
Vi gör bedömningen att den västsvenska regionen är tillräckligt stor för att garantera både
mångfald i studier och en hög kompetens bland lärare.”
Samtliga motioner finns att läsa på kyrkomötets hemsida (www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet). För denna genomgång svarar
Henrik Tobin
Kyrkomusikerns tidning
_________________________________
Med tillåtelse från Henrik Tobin publiceras härmed deras artikel från kyrkomusikernas tidning KMT.
Höstens kyrkomöte för Svenska kyrkan äger rum under två sessioner: 27/9-1/10 samt 26-29/10. KMT har tittat lite närmare på de motioner som har en särskild anknytning till kyrkans musik och musiker. Här kommer huvuddelarna av de relevanta motionerna, i slumpartad ordning.”Musikundervisning anordnad av kyrkan” heter en motion av Lars-Ivar Ericson (C). Motionären skriver i sitt förslag till beslut:
”Kyrkomötet uppdrar åt kyrkostyrelsen att utarbeta anvisningar om hur kyrkan bör anordna musikundervisning med syfte att stimulera till kyrkomusikerutbildning.”
I motiveringen heter det:
”Musiken i kyrkan är en stor resurs både i gudstjänster och vardagsverksamhet. Kyrkomusiken hjälper oss till andliga och kulturella upplevelser och det är viktigt att inför framtiden säkra tillgången till kyrkomusiker, Därför är det oroväckande att vår tids barn och ungdomar inte i lika stor utsträckning som tidigare funderar på att jobba med musik inom svenska kyrkan.
Ett sätt att öka intresset vore att förmå församlingarna att återuppta den frivilliga undervisning i orgel och piano som förr var så vanlig. Anställda kyrkomusiker bör beredas ökade möjligheter att i sin tjänst ge sådan undervisning.”
Nästa motion handlar om Den svenska psalmboken och har Olle Burell (S) och Sofija Pedersen Videke (S) som avsändare. Rubrik: ”Dags att revidera och utöka den svenska psalmboken”. Beslutsförslag: ”Kyrkomötet beslutar att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att återkomma till kyrkomötet med förslag till revidering och utökning av psalmboken från Sv. ps. nr. 326 och framåt, så att psalmboken kommer att passa till den nya kyrkohandboken.”
Motiveringen lyder: ”Den svenska psalmboken från 1986 är på många sätt en fantastisk psalmbok, inte minst på grund av sina ekumeniska inslag. Den hjälper församlingarna till en livaktig gudstjänst och enskilda till ett eget andaktsliv. Denna psalmbok kom i bruk samtidigt som den nuvarande Kyrkohandboken.
När nu Svenska kyrkan har en ny kyrkohandbok på gång, vore det naturligt att parallellt med den processen göra en översyn också av psalmboken. För när kyrkomötet om några år fattar beslut om den nya kyrkohandboken, blir den nuvarande psalmboken sannolikt inaktuell, åtminstone vad avser det sista avsnittet med liturgiska sånger (Sv. ps. 695-700) .
Sedan 1986 har psalmboken utkommit i flera versioner, med bland annat en ny evangeliebok och en ny bönbok. Trots att den kyrkliga sångskatten växer och frodas har dock de av kyrkomötet stadfästa psalmerna inte förändrats sedan dess. Däremot har förlaget Verbum har gjort ett eget tillägg och dessutom har Psalmer i 90-talet och Psalmer i 2000-talet utkommit.
Socialdemokraternas förslag är därför att psalmboken revideras från nummer 326 och framåt. Vid en utökning av antalet psalmer kan man välja antingen att tillföra en tredje tematiskt grupperad del med höga psalmnummer eller att spränga in tillkommande psalmer i Svenska kyrkans befintliga del med följden att en omnumrering behöver göras.
Vi anser att kyrkomötet ska överlåta åt kyrkostyrelsen att under arbetets gång överväga vilket av alternativen som lämpar sig bäst. I samband med att kyrkostyrelsen tar fram förslag till revidering och utökning av psalmboken, kan den också se över rätten att publicera och kopiera psalmerna. I andra lutherska kyrkor finns hela psalmböcker publicerade på internet.”
”Ny psalmbok” är rubriken för en motion som har Daniel Tisell (C ) och Ann-Sofie Persson (C) som upphovsmän. De skriver i beslutsförslaget:”Kyrkomötet beslutar att [1] uppdra åt Kyrkostyrelsen att under mandatperioden tillsätta en ny Psalmbokskomitté som får i uppdrag att utarbeta ett förslag till ny Psalmbok [2] uppdra åt Kyrkostyrelsen att återkomma med datumförslag för ny Psalmbok för Svenska Kyrkan.”
Motivering: ”Den gemensamma sången vid gudstjänst och andakt är en av de viktigaste källorna för andligt liv både för den enskilde som för gemenskapen i församlingen. Svenska Kyrkan har tillsammans med andra kyrkor en psalmbok sedan 1986. Den psalmbokskommitté som arbetade fram förslaget till den psalmboken tillsattes 1969 med Andes Frostenson som drivande kraft i arbetet. Många av de frågeställningar som präglade arbetet i den förra psalmbokskommitten kan säkert vara aktuella inför en eventuell ny kommitte. Det tar många år att arbeta fram en ny psalmbok.
Mycket har hänt sedan 1986. Ett intryck är att den nattvardsväckelse som kan påstås ha ägt rum inom Svenska Kyrkan inte i tillräcklig hög grad hann påverka psalmboksarbetet, då antalet offertoriepsalmer borde varit ytterligare några flera. Det finns säkerligen också nya frågeställningar som har med den digitala tidsåldern vi lever i att göra. Man behöver också få fram vilka psalmer som används vid gudstjänsterna idag och i vilken utsträckning. Framförallt bör skrivandet av nya psalmer uppmuntras.
I en psalmbok ska både tradition och förnyelse beaktas. För ett antal år sedan fördes en diskussion om Verbums tillägg till Psalmboken. Grundfrågan handlar förstås om behovet av en ny psalmbok eller inte. Denna motion vill väcka denna fråga med inställningen att en ny psalmbok kommer att behövas inom snar framtid och att detta arbete bör inledas under denna mandatperiod. När ett förslag till ny psalmbok kan föreligga Kyrkomötet är en senare fråga för Kyrkomötet att ta ställning till. Låt Kyrkostyrelsen först få till ett arbete med denna viktiga sak för människornas och kyrkornas skull!”
Motionärerna Mats Hagelin, Sven Esplund och Hans Ulfvebrand (samtliga M) har gett sin motion titeln ”Det klingande kulturarvet – vem tar ansvaret för det?”. De föreslår kyrkomötet besluta ”att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda hur en kyrkomusikalisk fond med uppdrag att utveckla och bevara Svenska kyrkans musikarv skall utformas.”
Motionärerna skriver:
”Inom Svenska kyrkans olika nivåer är medvetenheten stor om betydelsen av att vårda vårt gemensamma kulturarv i form av kyrkobyggnader, kyrkliga miljöer och inventarier. Är medvetenheten lika stor när det gäller det klingande kulturarvet?
Det finns en uppenbar risk att det inte är så.
Vad är det klingande kulturarvet?
En beskrivning skulle kunna vara att Svenska kyrkans klingande musikarv är summan av våra orgel- och instrumentresurser, inramade av våra kyrkobyggnader, partitur och noter, samt inte minst den stora kompetensen som under lång tid byggts upp av våra kyrkomusiker som instrumentalister, dirigenter och körledare. Vi äger denna kyrkomusikaliska skatt som vi gemensamt måste bevara, och också utveckla för framtiden. Vi kan inte endast förvalta vårt arv, utan också föra det vidare till kommande generationer.
De stora musikaliska verken ställer ofta krav på extra resurser i form av stråkorkestrar, solister etc. resurser som finns i samhället utanför kyrkans organisation.
Genom framförandet av dessa verk som bär fram budskap via våra sinnen når kyrkan långt utanför den trängre kretsen av gudstjänstbesökare, och är därför av stor vikt för kyrkan och dess framtid. Det är ingen överdrift att påstå att denna verksamhet är en del av kyrkans mission. Många är de som kommit till tro genom att sången och musiken öppnat sinnena och väckt intresse för en personlig fördjupning.
Ansvaret för detta arv ligger på alla nivåer i Svenska kyrkan. Problemet är att förutsättningarna för att bära de kostnader som är förenade med en kyrkomusikalisk verksamhet på hög nivå är så olika.
Vi står inför en framtid som med säkerhet ställer krav på en anpassning till lägre ekonomiska resurser. Även här kan förutses att bördorna fördelas olika mellan församlingarna.
I ett kortsiktigt perspektiv kan det kännas lockande att satsa på det man kallar "kärnverksamheten" och gör[a] kyrkomusiken, och särskilt den konsertanta verksamheten, till en budgetregulator.
Detta kan inte ske utan allvarliga konsekvenser för Svenska kyrkan och musikarvet.
Vi vill uppmärksamma våra församlingar på deras ansvar, våra stift att på olika sätt inrikta sitt främjande av kyrkomusiken. Härvidlag bör stiftens granskning av hur församlingsinstruktionerna speglar kyrkomusikens ställning spela en stor roll.
På nationell nivå skulle en kyrkomusikalisk fond med uppgift att finansiera utveckling och att ekonomiskt stödja framförandet av stora verk, framför allt där resurserna sviktar, på lokal nivå kunna göra stor skillnad för den framtida utvecklingen.”
”Ge kyrkans böcker kyrklig copyright!” uppmanar Bo Hanson (ÖKA), Karin Perers (C) och Christina Eriksson (S) i sin motion. Beslutsförslag
”Kyrkomötet uppdrar åt kyrkostyrelsen att förbereda varje nytt förslag om kyrkans böcker på så sätt att Svenska kyrkan skaffar sig copyright utan tidsbegränsning för de nya texter och tonsättningar, som skall ingår i vad kyrkomötet fastställer som kyrkans böcker.”
Ur motionstexten kan man bland annat inhämta följande: ”Den 14 februari 2008 träffade Svenska kyrkan avtal med Bonus Presskopia om att betala 4,5 milj kr exkl moms som ersättning t.o.m. siste dec. 2009 för följande. [...] Avtalet förlängs årligen med indexuppräkning, om det inte sägs upp sex månader innan det går ut.
Kyrkligt arbete skulle gagnas av att församlingar och enskilda hade möjlighet att fritt kopiera och sprida utdrag ur kyrkans böcker. Varken förlag eller upphovspersoner bör i framtiden ha möjlighet att för nya texter och tonsättningar inskränka kopieringsrätten för kyrkans böcker. Det bör vara en målsättning att alla kyrkliga böcker på sikt disponeras fritt av kyrkan.
Det är högst rimligt att de konstnärer som bidrar med texter och tonsättningar för kyrkans böcker får ersättning för sitt arbete [--- : i efterhand struken passus] Att Svenska kyrkan har copyright på sina kyrkliga böckers texter och tonsättningar utesluter inte att upphovspersonerna samtidigt behåller copyright på sina alster.
Det torde ur kyrklig synpunkt vara mera lämpligt, att texter och tonsättningar, innan de antas av kyrkomötet, blir föremål för förhandling om [---] ersättning i den mån de antas som del av kyrkans böcker. [---] Den nuvarande ordningen, att kyrkomötet först fastställer kyrkans böcker och att sedan förhandling sker om rätt att i någon mån använda texterna, framstår som mindre lämplig.”
I en motion som tar sikte på de kyrkliga utbildningarna föreslår Bertil Murray och Leif Nordlander (båda FK) kyrkomötet besluta ”att med utgångspunkt i de i motionen framlagda synpunkterna revidera direktiven för utredningen av utbildning för kyrkliga tjänster.” I efterföljande motivering heter det:
”Under lång tid har de fyra kyrkliga profilutbildningarna varit föremål för utredningar. Det senaste utredningsförslaget möttes av mycket negativ kritik från remissinstanserna och ett samlat förslag dröjer ytterligare. Arbetet med utbildningsreformen har havererat.
Frågan behöver nu ställas om inte tiden sprungit ifrån utredningen. Idén med fyra profilutbildningar förutsätter ett ekonomiskt läge där Svenska kyrkans församlingar har råd att anställa specialister med pedagogisk, teologisk, karitativ resp ektive musikalisk utbildning. Det är sannolikt att framtida behov mer kommer att handla om dels anställning av generalister, dels ideella insatser av med arbetare med skilda gåvor.
De som i dag söker sig till kyrklig utbildning kan, om de är unga, ha förhoppningen om mer än 40 års framtida anställning i Svenska kyrkan. Det låter ytterst osannolikt att Svenska kyrkan på 2050-talet skulle kunna ha kvar dagens struktur för anställningar.
Inför en förändrad kyrklig arbetsmarknad är det moraliskt angeläget att de som under tre, fyra eller fem år utbildar sig för kyrklig tjänst ges en utbildning som samtidigt är gångbar i det civila samhället. En församlingspedagog, en diakon eller en kyrkomusiker ska ges en utbildning som ger full behörighet på andra tjänster än de kyrkliga. Utredningen har gått i fel riktning när man t.ex. föreslagit en flerårig kyrklig diakonutbildning. Den kyrkliga delen av utbildningen bör även fortsättningsvis maximeras till ett år. (Så är ju fallet även vad gäller prästutbildningen, även om den "civila delen" i mycket begränsad omfattning meriterar för anställning utanför Svenska kyrkan.)
Denna kyrkliga del av utbildningen bör kunna ges på hel- eller halvfart. Församlingen bör inte vara förhindrad att på profiltjänst (pedagog och musiker) anställa även den som ännu inte genomgått den kyrkliga delen av utbildningen, under förutsättning att den nyanställde genomgår dessa kurser som en obligatorisk kvalificerad fortbildning inom ramen för sin tjänst. Behov av sådan obligatorisk kyrklig fortbildning i tjänsten föreligger i hög grad också för en kanslichef eller kamrer.”
Sist i denna genomgång en andra motion om Svenska kyrkans utbildningar. Mary Österström (S), Bengt Inghammar (ÖKA) och Ulla Rickardsson (C) skriver följande:
”Vi föreslår att Väst-Sverige finns med i diskussionen om Svenska Kyrkans utbildningsorter.
Svenska Kyrkans utbildningar är under diskussion vad gäller utbildningsorter, omfattning m.m. I västra Sverige finns högskolan för Scen och Musik som ger fackutbildning både för kantorer och organister, en stor religionsvetenskaplig instution samt diakonalt profilår på Bräcke. Vid Göteborgs universitet kan man läsa olika fackutbildningar för att sedan bli församlingspedagog. Vidare finns Helsjöns folkhögskola som ger Svenska Kyrkans grundkurs och som också visat intresse av att ge profilåret för pedagoger.
Vår mening är därför att i en samlad översyn ska Göteborg finnas med som utbildningsort. Studenter från Göteborg, Skara, Karlstad, Växjö stift läser ofta sina fackutbildningar i Göteborg. Det är önskvärt att de kan gå hela utbildningen i Västsverige.
Vi gör bedömningen att den västsvenska regionen är tillräckligt stor för att garantera både
mångfald i studier och en hög kompetens bland lärare.”
Samtliga motioner finns att läsa på kyrkomötets hemsida (www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet). För denna genomgång svarar
Henrik Tobin
Kyrkomusikerns tidning
_________________________________
torsdag 2 september 2010
Fika rättvist 27 oktober
I år utmanar Fairtrade oss igen på jättefika.
Så här skriver man på sin webbsida>>
DEN 27 OKTOBER är det dags att vara med och bidra till Sveriges största Fairtrade-fika. Minst en, men gärna fler, produkter på din fika måste vara Fairtrade-märkt. Bjud in dina kollegor, kunder eller vänner till din egna Fairtrade-fika och utmana andra att följa ditt exempel. Vi hoppas du vill fika med oss!
Alla kan delta
Ordna en Fairtrade-fika på ditt jobb, i din förening, i ditt lag, i din kör eller hemma med familjen där ni använder någon av de över 1000 olika Fairtrademärkta produkter som finns! Fairtrade Challenge är öppen för alla. Enskilda personer, butiker, arbetsplatser, företag och organisationer – det finns många sätt att anta utmaningen. Det som förenar oss är att vi gör skillnad och att vi gillar att fika! Någon gång mellan 8:00 och 20:00 under tisdagen den 27 oktober siktar vi på att över 150 000 personer deltar i en Fairtrade-fika.
Och jag konstaterar att det är mitt under kyrkomötet och jag hoppas verkligen att kyrkomötet anmäler sig till fikat - för så mycket som vi kyrkomötesledamöter fikar hela tiden så borde vi slå rekord! Och allt är rättvisemärkt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)