söndag 25 november 2007

Utdelning av ekonomiska medel till församlingarna

Nu är det premiärdags för mig på Kyrkomötesbloggen och jag är glad över att fått möjligheten till att delta med mitt tyckande och mina hjärtefrågor. Jag tillhör nomineringsgruppen Kristdemokrater i Svenska kyrkan och kommer att skriva här med jämna mellanrum. Länkar till våra egna bloggar finns för den som vill gå vidare och se mera vilka vi är.

Idag tänkte jag ta upp ett viktigt beslut från årets Kyrkomöte, där jag normalt sett är ersättare, som tog beslutet att återsända ekonomiska medel till församlingarna. Årets beslut innebär att denna ”återbäring” nu går direkt till församlingarna. Det är nämligen i församlingarna som det grundläggande arbetet för Svenska kyrkan bedrivs och därmed är det riktigt att den nationella nivån återsänder ekonomiska medel till församlingarnas viktiga arbete till gagn för människor och samhälle.

Förra året blev motsvarande beslut att pengarna skulle gå via stiften trots att budgetutskottet på bland annat min inrådan beslöt att direkt översända medlen till församlingarna. Jag deltog under utskottsveckan i september 2006 och inte den andra veckan då beslutet ändrades efter en debatt i plenum.

Detta har därmed ändrats till det bättre under årets kyrkomöte och jag hoppas att det kan få bli en genomgående signal till att höja statusen för församlingsnivån inom Svenska kyrkan.

3 kommentarer:

Ola J Hedin sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ola J Hedin sa...

Fint skrivet Sven-Gunnar, men varför är det bättre att pengarna går direkt till församlingarna? Menar du att stiften är meningslösa mellannivåer? Det faktum att verksamheten bedrivs i församlingarna gör ju inte den nivån till bästa instans att fördela/hantera pengarna, eller hur? (Jag förtydligar att jag nog utan särskild reflektion tycker som du, men jag är nyfiken på argumentationen.)

Anonym sa...

Tack för kommentaren Ola.

Nej stiften är varken meningslösa eller onödiga i Svenska kyrkans organisation. Varje nivå inom kyrkan har sin speciella uppgift och är därmed välbehövliga för att vi ska kunna nå ut med vårt kyrkliga budskap. Nationella nivån och stiftsnivån ska arbeta med sina, i många fall, övergripande uppgifter och församlingarna med sina direkta möten med människor.

Mot bakgrund av detta är verksamhetens huvud församlingarna och därmed ska så mycket som möjligt ner på lägsta möjliga nivå.

Väldigt mycket kan och ska tas på församlingsnivå, men en del mera övergripande delar behöver tas högre upp hos stiften och/eller den nationella nivån.

Återbetalningen av de ekonomiska medlen är ett, för mig, solklart exempel på församlingsnivån.