onsdag 22 oktober 2008

Utredningsinflation

Det är sent, och morgondagen lär kräva all energi som går att uppamma med tanke på hur mycket efter vi är i tidsschemat, men innan jag går och lägger mig måste jag ändå skriva att ett av dagens bästa debattinlägg kom från Maria Abrahamson, Göteborgs stift. Under debatten om friare församlingstillhörighet menade hon att vi är många kyrkomötesledamöter som inte är med i den match som pågår någon annanstans, "i ett slutet rum". Med den bilden ville hon visa på det faktum att många av de goda motioner som kommer upp i plenum aldrig kan bifallas därför att frågan det gäller kan hänföras till en pågående utredning, eller till en utredning som snart ska påbörjas, eller... Poängen var att vi inte kan skjuta ärenden framför oss i all oändlighet, utan att vi någon gång måste kunna fatta beslut i frågor utan att behöva invänta det eviga utredandet. Jag kan inte annat än instämma.

2 kommentarer:

Carina Etander Rimborg sa...

Håller med att Marias inlägg var en klar pärla. Det är en mycket konstig ordning som vi har tagit över från den kommunala världen att, för det första hälften av ledamöterna bara är ersättare i utskotten och därför inte får vara med att bestämma eller lägga förslag i utskottet.

Sen alla dessa utredningar. Det kan verkligen gå inflation i detta. Ibland kan det vara bra, men visst - lite snabbare hoppades man väl ändå att det skulle gå.

Men med risk för att låta som en mycket, mycket gammal ledamot - när man har varit med som jag i tio år, så ser man ändå att saker man varit med och beslutat om faktiskt har fått genomslag. Eller att beslut mognar fram under åren.

Det är som liknelsen om sådden. Somt faller på hälleberget, som i torr jord men visst faller i god jord och ger rikligt med gröda.

Maria Kjellberg sa...

Tackar..

Ibland måste man bara släppa ut saker man bär på.. och det kändes uppfriskande med det stöd Kyrkomötet gav. Måste betyda att fler bär på samma sak..