Det har sina fördelar att vara kyrkomötesledamot bosatt i Uppsala. Skönt att få sova i sin egen säng, och att åtminstone hinna se en glimt av familjen tidigt på morgnarna (vid hemkomsten på kvällen sover de redan). Dessutom är det trevligt att få en anledning att gå på restaurang i sin egen stad, det brukar annars inte bli så ofta. Efter dagens minst sagt långa förhandlingar behövdes energitillskott, och hela min grupp gjorde sällskap. Vi är ju inte så många, och därför håller vi ihop och kan träffas allihopa till lunch och middag. Skönt att få runda av dagen med att prata lite strunt - för det gör vi naturligtvis aldrig under sammanträdestid. ;)
Idag lockade debatten om hur församlingstillhörigheten ska lösas för finsktalande i Stockholm till ett osannolikt stort antal inlägg. Frågorna om fri församlingstillhörighet och icke-territoriella församlingar är generellt väldigt viktiga för framtiden - men jag håller med Caroline Krook som påpekade att just detta egentligen var en fråga för Stockholms stift, och inte för Kyrkomötet.
Några ÖKA-motioner har behandlats idag, bl a ett par förslag till ändring/komplettering av Kyrkohandboken. Tyvärr hade vi fått dåliga råd från kyrkokansliet, och motionernas ärenden riskerar nu att begravas i det pågående arbetet med översyn av Kyrkohandboken - ingen vet när det arbetet blir klart. Jag själv formulerade därför ett "under överläggningarna framlagt förslag", som det heter. Innebörden är att göra läsningen av Matt 19:4-6 fakultativ (valfri) i vigselgudstjänsten. Det är stället där Jesus säger att Skaparen från början gjorde människorna till man och kvinna, och att en man därför ska lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru. Det är det enda bibelord som är obligatoriskt vid vigsel - trots att det dels skildrar en ordning som numera knappast någonsin förekommer, dels ger associationen att Svenska kyrkan menar att bara man och kvinna får leva tillsammans! Så är det ju inte, kyrkan erkänner registrerat partnerskap som likställt med vigsel. Men en nitisk POSK-are försökte sätta käppar i hjulet genom att hävda att mitt förslag inte kan tas upp, av formella skäl, och först imorgon blir det klart om Kyrkomötet får möjlighet att ta ställning till förslaget eller inte.
Håhåjaja.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Men käre Marcus!
Vi skall nog vara glada över nitiska POSKare som påpekar att framlagda förslag under en överläggning i kyrkomötesplenum inte bara kan ändra en av Svenska kyrkans ordningar. Särskilt inte en som rör kyrkliga handlingar. Vi skall vara lite mer varsamma över dessa frågor.
Det rör Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, som kyrkomötet är satta att ta hand om. Om vi alla skulle kunna gå upp och föreslå förändringar i kyrkans böcker och detta bara skulle gå att genomföra hipp som happ - så har vi inget här att göra på kyrkomötet.
Oavsett vad vi tycker i sakfrågan så är det bra att vi har en viss tröghet i systemet. Tycker jag.
Och vem ska föreslå förändringar i Kyrkohandboken om inte kyrkorådsledamöter får göra det? "Hipp som happ" tycker jag inte är nån särskilt träffande karaktäristik av hur de kyrkorådsledamöter jag känner arbetar.
Skicka en kommentar